Sunshine, Strumpan, Skruttan, Helan, Bill, Piff, Orup, Mandy, Caroline. Du anar inte hur mycket jag har saknar dig denna vecka och du anar säkert inte heller hur mycket jag längtar efter bussresor med dig, skolan med dig, skratt med dig, suchi med dig, läxor med dig, shopping med dig, sommar med dig. Högskola med dig. Jag är glad för din skull, glad för att även du far till storstaden och havet, men tro mig när jag säger det- jag kommer efter. Jag har bara en del annat att uträtta i livet först. Jag har ett år med fet mat kvar innan jag är ikapp. Jag måste uppfylla en del drömmar innan jag kan fortsätta i ett hav med  juridiska tentor och mänskliga rättigheter. Jag måste känna att jag lever först, och det kan väl knappast göras bättre än på mitt sätt, känns det som right now. Spänning, oro, glädje.  

Jag tittade nyss på google earth och hittade mitt nya hem i Chappaqua, NY. Det är fint som fan, om man får svära. Och det är nära som fan till vattnet, om jag svär åter igen. Whipporwill lake rd, känns fantastiskt. Nu längtar jag. Nu vill jag åka. På direkt. Nästa flyg. Tyvärr är det 77 dagar kvar, så jag hinner både fylla 20 och ta studenten innan det bär av (vilket kanske är rätt bra trots längtan!) Och mormor hinner gråta en skvätt. Jag kommer sakna henne också.