Men jag börjar verkligen trivas här nu. För en vecka sen kunde jag inte tro det för en sekund, men NY är verkligen min grej. Jag älskar verkligen att allt är öppet jättesent eller dygnet runt. Aimee är fantastisk, urgullig och världssöt. Mina ben är snart platta som (svenska!!!) pannkakor, för hon sitter i mitt knä precis hela tiden. Skönt att hon är rätt så light för att vara 9 år. Idag har det varit välkommen-hem-lunchbjudning med hela släkten och många många fler, hela huset var fullt och jag kände mig bara lite i vägen hela tiden. Efter det stekte jag och ungarna bland poolerna på Twin Oaks, vilket gör att jag har sett en hel del lifeguards med speedobadbrallor och bara överkroppar denna eftermiddag. När vi kom hem, helt utmattade av augustisolen så rensade jag ogräs med Jen. Det är relaxing att gardening enligt henne och eftersom hon tydligen var så avslappnad där vi stod och rensade och pratade om livet så passade jag på att berätta min plan om att inte vara hemma i helgen. Hon verkade verkligen avslappnad för hon sa bara nått i likhet med "Jo, ja, åk till Boston du, vi har andra planer men det gör inget, vi klarar oss, du kan åka, det blir kul, hälsa Amanda". Jag tackade den avslappnade bruden och slänge mig i bilen till Starbucks där jag mötte upp två läckerbitar, Amanda och Hanna. Kaffe, kaffe, kaffe, jag förstår inte hur dessa flickor ens kan somna på kvällarna så mycket kaffe som brukas på detta underbara och (för mig) nyfunna cafee om kvällarna. Förresten så hittade jag en dansstudio nyss, utanför starbucks. "Dance emotions". Jag ska titta mer noga imorgon vad som finns, men det verkar lovande. Dessutom börjar jag på Somba/Romba/Sumba-nånting nästa vecka, vilket också verkade roligare än livet, typ. Jag är happyface över att dansen kommer igång igen! Nu ska jag sova, drömma sött och vakna med ett leende på läpparna. (Först ska jag bara försöka ignorera dessa förbannade fladdermöss som bor nästan inuti mitt öra, eller närmare bestämt utanför mitt fönster. Jag kan inte sova när det låter som att alla dörrar i Westchester County gnisslar samtidigt, fastän det bara är massvis med fladdermöss som håller kafferep när andra vill ha det tyst). Det är det jag brukar göra. När jag vet att hela veckan bara innehåller skoj och att jag och Ämända åker till Boston under helgen för lite äventyr så kommer läpparna verkligen hänga med. Puss och godnatt. Godmorgon på er i Sverige som aldeles strax kliver upp ur den varma sängen och är redo att möta en ny dag. Jag har bara ett tips - le. Allt ordnar sig om man ler, se på mig, jag har varit i NY en vecka och är nästintill redan gift och bosatt i ett slott. Natti.