både i bihålorna och i plånboken nu, precis hemkommen från sjukhuset. Jag och världens bästa Natali satt och väntade i tre timmar på sjukhuset, även fast vi hade bokat tid. "Inte den bästa sidan av amerika du ser just nu" påstod hon. Sen fick doktorerna fart i benen och kryllade omkring och tog massa olika prover och blodtryck om vartannat. Jag fick bedövning i huvudet men det känns som att hela min kropp är avdomnad. Jag har idag varit med om det utan tvekan värsta någonsin. En jävla doktor som stack upp ett antal slangar rakt upp i bihålorna. Jag satt där och hade bestämt mig för att hålla god min. Det sket sig ganska snabbt och jag störtbölade oavbrutet nästkommande tio minuterna. Snuskigt obehagligt är beskrivningen. Det svider, känns som att mitt huvud är två gånger större än det brukar och totalt ihåligt. Knack, knack - eko - det är känslan. Förhoppningsvis har jag lite nyttigt kvar där inne. Det skulle jag behöva för att kunna fylla i alla mina skadeanmälningspapper som är skrivna på akademisk engelska. Jag måste fylla i alla dessa papper inom kort för att min plånbok ska sluta skrika tom tom tom. 400 jävla amerikanska dollar, alltså strax över 3000 svenska kronor. Ursäkta att jag svär som en jude, men detta gör mig förbannad och förbannat luspank. Lina the kyrkråtta, kind of. Claim forms och försäkringspapper, här kommer jag. Mamma, tack för att du nästintill tvingade mig att köpa multi-reseförsäkring. Jag har precis tjänat in de pengar som i sommras kändes som helt onödiga och bortslösade pengar. Är det nån som, innan jag kryper ner i sängen med disneychanel, vill gissa vad jag behöver just nu? Svar: Hon som får mig att skratta även när himlen faller ner och jorden går under. Orup min orup, jag skulle kunna leva med bihåleinflammation hela resterande livet bara jag fick ha dig med mig varje dag tills jag dör, men förhoppningsvis slipper jag offra det. 33 dagar min vän.