fredagskväll i spöregn, och jag raderade gamla kärleksförklaringar i form av sms, som mest verkade vara poesi och tomma ord. Egentligen helt utan mening. Mest dravvel, påhitt, lögn. Visst fan lät det fint och visst fan fick du mig på fall med dina vackra ord. Jag trodde på dig en gång, föll, men faller längre nu än då. Det är annorlunda nu, så jag raderade. Vill inte minnas det som fanns men inte finns. Tack och hej.

Nedräkning.
27 dagar