Jag kan inte bära hela världen på mina axlar. I dont know what I'm doing here. I just put my life on hold. Nothing much is happening here. Not enough to make a memory. My days are getting long and slow. 100 slow days in a row.  Mamma, jag vill att du ska veta att I tried so hard and then i tried again. Jag sökte noggrant genom staterna för ett svar, men nu är jag säker på att jag inte vill slösa bort mer tid av mitt korta liv. I'm off again. Jag ber om förlåtelse till er som blir besvikna. Jag ber också om ursäkt till min absolut bästa vän i NY - fröken småland - som jag lämnar åt ödet. (Ödet = till tyskarna och spanjorerna och mexicanarna och brasilianarna och finländarna och sydafrikanerna och de vanliga americanerna och sist men inte minst en österrikare). Puss.