Svenska kyrkan, hej!

Söndagen spenderades med en större luciakör än jag någonsin sett. Alt, supran, och julkänsla så det hette duga. Det kommer bli proppat i Holy Trinity Lutherian Church den 12 december, då konsertdagen infinner sig. Den som vill komma är välkommen, med val om tre olika konserttillfällen under dagen, men de flesta som läser detta befinner sig nog tyvärr inte i NY denna vinterdag och kan vara en av 600 åskådare per föreställning. Hur som haver, dagen var till belåtelse och jag är frälst i låten "En stjärna lyser så klart", som vi ska framföra när det närmar sig. Längtan till lucia är lika stor som längtan till en födelsedag. För att förklara ytterligare en sak så fyller jag halvår varje luciadag, så det blir som en halvfödelsedag. Jag tycker man kan få fira halvår också (speciellt om man fyller på lucia) så det blir myspys den trettonde.

Dagen idag var också svensk-inriktad. Med en budget på åtta dollar och begränsad tidsram tog jag och storstrykaren (som var dagens sällskap) oss till Svenska kyrkan, 48st, för en fika. Det var väldigt länge sen jag såg kanelbullar och det var en evighet sen jag läste en svensk bok, därför köpte jag och Wallén oss kanelbullar och avnjöt medan jag läste högläsning, "Mamma mu åker bob" och "totte bakar"  för O där han satt och sörplade i sin kaffekopp. Det var en trevlig stund, dock lite för kort, och våra samtalsämnen gick nästan över styr. En sak är ganska säker efter denna dag - antingen tycker han att jag är en kaxig och otrevlig tjej och ser ner på andra bara för att jag är snygg, eller så tycker han att jag är en ganska ful ung dam. Jag vet faktiskt inte vad jag föredrar.  En sak jag mer säkerhet vet att ajg gillar är att vara försenad. Tio minuter innan mitt tåg skulle ta mig tillbaka till Maria jag bad honom kolla på klockan, och oj vad vi spurtade mot Grand Central när jag insåg att vi var sex block/kvarter ifrån det ställe jag skulle behövt infinna mig i just den stunden. På tåget hem visade jag upp ett av mina största leenden, som uppskattning för en trevlig dag. Det blir utan tvekan en favorit i repris, inom kort. Vi måste dock vara två om saken, så jag ska fråga innan jag lovar mig själv något.

Kommentarer
Postat av: Mostern...

Hallåj lillgums, bara en påminnelse om att vi älskar dig!!!



PUSS

2009-11-03 @ 08:09:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0