paketet från Sverige levererades till mitt hus av Fedex express denna eftermiddag. Tack pappa med familj, ni är guld värda. Eller mer förresten. Jag har verkligen saknat dessa svenska prylar (knäckebröd, aromat, marabou, disktrasor!) de senaste veckorna. Jag uppskattar sverige så hemskt mycket mer nu är någonsin, det är ett faktum. Disktrasor är det dock inte bara jag som uppskattar. Hela familjen hälsar och tackar. Grandpa i Florida vill att vi skickar några till honom, jäkla skit, nu blev jag tre disktrasor fattigare. När grandma och grandpa var här på besök tjyvlyssnade jag på en konversation mellan just Grandpa och Jen. Ungefär såhär lät det - Wooow, where did you get these? sa Grandpa sekunderna efter hans debut med en disktrasa, sweden orginal. From sweden, svarade Jen som om ingenting. Grandpa med en undrande blick: Did you went to Sweden to get those? Jen: Yeah, since I love them. Jag kunde inte hålla mig för skratt och blev påkommen med att tjuvlyssna på deras samtal.



Emelie Hedvall, det vill säga dans-emelie från Falun, min dalaflicka, har just landat i NY. Bosatt sig. Om hon har landat i benämning nummer två vet jag ännu inte, för det är många intryck man tvingas att ta in när man flyttar till denna stad. Hur som helst, i lägenheten på manhattan kommer snart en myskväll med svensk chocklad och svensk film att hållas. Jag längtar. Jag hoppas att det inte dröjer allt för länge för jag jag väntat på denna tjej i sex hela veckor nu. Om jag säger att vi inte kommer dansa en enda gång under hela kvällen så ljuger jag förmodligen. Emelie är minst lika mycket danslärare som mig och minst lika mycket tävlingsdansare som mig. Att hålla sig i skinnet denna kväll kan bli en utmaning för oss båda.