Läxor orsakar huvudvärk,

på ett väldigt underligt sätt. Att göra dessa läxor är som att glida på ett bananskal, så det är inte själva läxläsningen jag snackar om. Det är värre än så. Jag lämnade alla mina läxböcker mitt på golvet igår kväll innan jag somnade, för att inte glömma bort att jobba med en sista-minuten-läxa när jag vaknade. Jag tyckte jag var ovanligt smart. Visst är jag klok annars också, men detta var utöver det vanliga. Jag var så nöjd med mig själv, mig enastående tanke. När jag mitt i natten behövde ett glas vatten och halkade på läxhögen och slog huvudet i byrån kände jag mig inte så stolt över mitt förebyggande syfte längre. Jag klev på boken, hann reager att jag klev på bäckerna och låg sekunden efter med pannan i smutstvätten, i byrån. Nej nu ljög jag, huvudet slog inte igenom lådan, men nära på. Tv-dosan som var ordentligt placerad uppe på tv'n som står uppe på byrån for ner på min axel med en duns. Det resulterade i ett blåmärke. Nu förstår ni varför jag inte kan tro på gud, han hjälper mig aldrig. Huvudet har en röd-lila bula. Den är inte världsstor, but still, jag blir så förbannat irriterad på min egen klantighet. Ps, jag vet att klantighet inte är ett officiellt ord. Men jag gillar det spontana och levande i ordet som jag nyss hittade på.

Som ett plåster på såren har jag en beundrare. Aimees nioåriga kompis har en crush on me, enligt hans mamma. Det känns som ett gott omdöme, även om känslorna inte är hundraprocentigt besvarade. Kärleken beror på att jag är så rolig, säger pålitliga källor, and still, jag vet inte hur man drar ett skämt på engelska. På något (okänt) sätt lyckades jag väl få in en fot, antar jag. Det är svårt att slänga sig med talesätt och kända citat när man plötsligt blir tvingad till att tänka på engelska. (Ja, jag tänker på engelska för det mesta nu för tiden och det känns helt galet att jag tappar fler och fler svenska ord med dagarna som passerar). Tillbaka till Eli. Jag kanske är kär i honom ändå. Han är den sötaste pojke jag träffat under hela mitt liv. Actually. Oh my god, vilket kap för fjärdeklassarna. Jag ska försöka övertala fröken löken att bli kär i honom så fort jag vaknar. Kanske skippar vi flingor imorgon. Kanske blir det kärleksdryck. På tal om kärleksdryck behöver jag ett botemedel och det fort. Jag faller som en fura av ett leende som inte tillhör mig. Puss till andra sidan Atlanten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0