Jag älskar min skola och jag älskar att min älskade sydafrikan älskar kaffe. Under bilfärden mellan skolan och hem kommer jag alltid på lysande ideer så vi stannar oftast (på mina villkor) på Starbucks en sväng. Mamma varnade att man kan bli tjock om man dricker för mycket latte, men jag fattar inte. Mina kilon bara rasar med veckorna, jag fattar verkligen inte. Jag börjat tro att det är något slags skämt. Att jag snart exploderar och får ångra mina mysiga förmiddagar med Amor. Jag kom på att starbucks inte finns i sverige, så jag ska förklara känslan. Vacation days, fall leaves, playing hooky, the first page of a book, writing about it, a moment alone, a gathering with friends, a cup, a zip, a sigh. Does it taste like berries? Does it taste like chocolate? Does it taste like wood? Does it taste lika cinnamon? she questioned. "It tastes like home" he replied. What do you do when you are here? Linger, sip, daydream, talk, meet, sit, think, work. Jag bara älskar det.

Något jag däremot inte älskar är mitt manhattanville-ID (som jag måste bära runt på i fall om vakterna skulle vilja extrakolla mig inne på campusområdet). Det är ganska fult för jag gapskrattade på kortet och dessutom så är mitt hår helt kaos på grund utav det konstiga klimatet som jag för tillfället lever i. Det är faktiskt ett väldigt konstigt klimat, det ändras mest hela tiden. Idag testade jag att bära jeans till skolan, men ack så fel jag hade när jag trodde att det var en jeansdag. Jag kom hem för några minuter sen och bytte direkt till ett par av världens fulaste shorts. Som sagt så bor det ingen, vad jag känner till, snygging på min gata. Nu kommer big D och Aimee snart med skolbussen, så jag måste sluta. Ps. Big D klarade try out-en och är från och med idag med i swinteamet. Jag är stolt. Great job, sweetiepie. Godnatt Sverige.