Judisk kväll i New York City är det enda jag kan säga. Och att jag hatar någon konstig maträtt kallad matzaball lika mycket som jag älskar att umgås och samtala med uptown-bor i en lågmäld engelsk konversation. Jag överdriver inte när jag säger att jag fick kväljningar av den där köttbulleliknande grejen som flöt omkring i buljong och hade samma konsistens som en tvättsvamp! Och jag ljuger inte när jag säger att Mr och Mrs Koestler har portvakter, dörröppnade, två privata hissar till sin lägenhet på 12 våningen på Central Park West Avenue, och utsikt över hela jävla staden parken inklusive skyskraporna bortanför. (My god så vackert, jag svimmar. Jag önskar att jag kunde visa er vyn. Att se den på kort blir aldrig samma sak och dessutom är jag en dålig natt-fotograf). Jag tror att jag lyckades ganska bra med mitt uppförande ikväll, trots kulturkrockar, för tro det eller ej så är jag är inbjuden till nästa högtid också. Thanksgiving. På manhattan. I huset brevid John Lennon. I och för sig blev väl han skjuten för närmare 30 år sen, men där han bodde förut då. Allt är så mäktigt i denna stad. När vi åkte längsmed hela Hudson River och skyspraporna omringade vår gigantiska bil kändes inte bilen så gigantisk längre. Lamporna gör mig kanske mest imponerad. Alla skysprapor i regnbådens färger som ger ett underbart sken på hela himlen så här på kvällen. För mig känns Washington Bridge mäktigt, men barnen får det att låta som en värdslig sak. Jag tror inte de fattar att de faktiskt växer upp i NY. För hej, har ni någonsin sett NYC på natten?  Om ja så skulle ni förstå att jag inte förstår att de inte förstår hur stor det är att få alla möjligheter lagda i sina händer från födsel. NY har så mycket att ge. Wow. 

Jag måste få tillägga en komisk sak innan jag går till sängs. På väg in till Manhattan kom vi till en rondell och spänningen i bilen blev iskall. Sen utbrast Jen med orolig röst "This is a little bit strengh, you have to go around something to get to right direction. I Think it's just dangerous". Jag log. Vi snackade om en vanlig rondell som att det var värsta grejen. Sen tog jag mig till mod och förklarade att vi hade en hel del rondeller i Borlänge och därmed kallades rondell-staden. Hon kunde inte tro sina ögon. Sådana farliga grejer borde inte få byggas påstod hon. Jag, liksom många andra, tycker att rondeller är den absolut smidigaste cirkulationsplatsen ever. Jag har aldrig sett det farliga i en rondell och tydligen har inte borlänge kommun det heller. Tjohej.