Ett adjö kräver mod
Dagens horoskop säger att mitt lyckonummer är 1. (mitt lyckonummer har alltid varit 2, men plötsligt säger det 1, och det finns en mening med allt). En känsla säger mig att idioten som sitter och skriver horoskop har en baktanke med mitt nummer idag. 1. Ensam är stark. Lite så går tankebanorna idag. Ibland önskar jag att jag hade lyssnat bättre på vänners råd och tips, men varje gång jag erkänner det för dem påstår dem att "dina egna misstag är bra att uppleva". Det värsta är att jag inte lyssnar på tipsen efter första misstaget jag genomgår. Som om jag inte brunnit och blivit tillräckligt bränt kastar jag mig dumt nog ut igen. Jag fortsätter och hoppas att jag kan lita på min magkänsla, den som jag kunde lite på till fullo förut men som börjar svika mer och mer. När jag litar på min magkänsla och är o-observativ slutar det exakt lika som med Orups matlagning. Det vill säga illa och framkallar kräkreaktioner. Ingen klarar av att tugga och svälja, det går bara inte. Man får ge upp och hitta annan föda. Jag är ledsen om jag avslöjade detta i min blogg Carrobarro, men du kan inte laga mat för fem öre, och det måste du nog börja erkänna nu när vi strax lever 24/7 tillsammans. Jippie.
Det krävs ett otroligt mod för att säga hejdå. Adjö. Vi ses inte mer. Jag är off, klarar mig bättre själv, behöver inte dig. Människor som kommer in i ditt liv påverkar på ett eller annat sätt, men inte allas påverkan är värd att minnsa. En del människor vandrar igenom ditt liv omärkbart och tyst. I samma takt som när de kom försvinner de sedan ifrån dig. När människor som inte påverkat har kommit till punkten då de försvinner bryr du dig inte. Du bryr dig så lite att du inte ens reagerar på att de försvann. Du saknar aldrig människor som lämnat dig oberörd och opåverkad. Du sitter inte och dricker ur din kaffekopp en söndagsmorgon när tanken slår dig att "oj vad jag saknar den där människan som jag inte fick ut ett dugg av". Sånt händer inte, med ganska stor säkerhet, och det är väl tur, för annars skulle du få sakna människor så gott som hela tiden. Jag har träffat många olika människor i mitt liv, det kan jag inte neka. Jag nekar inte heller att vissa har fastnat rejält och vissa har varit för mig osynliga. De m'nniskor som har berört är färre än de som bara gått förbi med vinden. Alla människor som har berört mig på något sätt har haft en stor betydelse i mitt liv. En del har varit väldigt nära vänner till mig, andra har varit okända främlingar med mycket klokt att uttala, de flesta har varit människor som alltid funnits i min omgivning och som plöstligt har fått visa vilka dem än. På riktigt. En person ur den sistnämnda kategorin gjorde ett större intryck än många andra i alla andra katogorier. Denna eldsjäl brann (brinner?) för att få visa sitt rätta jag och på något sätt lyckades han att visa mig en del av sig själv, som många andra missat att se. Med många menar jag miljontals. Denna man har lärt mig mycket av det jag idag kan och vet, det är jag evigt tacksam för. Denna man har fått mig att känna mig både älskad och illa till mods. Inte lika tacksam. En vinterdag 2010 satt vi två på ett cafe och växlade tankar om livet och ideer om framtiden. Vi hade trevligt och även denna dag lärde han mig någonting. "Du ska sortera bort människor som ger dig negativ energi ur ditt liv". Jag kommer alltid ha just den meningen fastpräntad i mitt huvud, för det är det uttalandet som gör att jag säger hejdå och good bye idag. Alla människor som har gett stora intryck och berört mig är inte människor som bara ger positiv energi. Många människor som berör har förmågan att förminska sitt eget hjärta, och det märks även utåt, om man tar sig tid att titta efter. Det kan kännas sorligt men det är också helt sant. Det hjärta som brinner det brinner och blixtrar och slår, men hos honom blixtrar bara min besvikelse right now. Jag är besviken över att såpass kloka människor kan vara så pass okänsliga men det finns säkerligen en koppling mellan otrolig vetskap och okänslighet. Mitt liv är kanske stökigt, men jag börjar rensa upp. Rensa ur. Rensa bort. En människa som ger mindre positiv än negativ energi ryker nu med basta. Sorligt men sant. Jag känner att ett adjö kräver ett otroligt mod. Tack och lov att jag är en tuffing.
Det krävs ett otroligt mod för att säga hejdå. Adjö. Vi ses inte mer. Jag är off, klarar mig bättre själv, behöver inte dig. Människor som kommer in i ditt liv påverkar på ett eller annat sätt, men inte allas påverkan är värd att minnsa. En del människor vandrar igenom ditt liv omärkbart och tyst. I samma takt som när de kom försvinner de sedan ifrån dig. När människor som inte påverkat har kommit till punkten då de försvinner bryr du dig inte. Du bryr dig så lite att du inte ens reagerar på att de försvann. Du saknar aldrig människor som lämnat dig oberörd och opåverkad. Du sitter inte och dricker ur din kaffekopp en söndagsmorgon när tanken slår dig att "oj vad jag saknar den där människan som jag inte fick ut ett dugg av". Sånt händer inte, med ganska stor säkerhet, och det är väl tur, för annars skulle du få sakna människor så gott som hela tiden. Jag har träffat många olika människor i mitt liv, det kan jag inte neka. Jag nekar inte heller att vissa har fastnat rejält och vissa har varit för mig osynliga. De m'nniskor som har berört är färre än de som bara gått förbi med vinden. Alla människor som har berört mig på något sätt har haft en stor betydelse i mitt liv. En del har varit väldigt nära vänner till mig, andra har varit okända främlingar med mycket klokt att uttala, de flesta har varit människor som alltid funnits i min omgivning och som plöstligt har fått visa vilka dem än. På riktigt. En person ur den sistnämnda kategorin gjorde ett större intryck än många andra i alla andra katogorier. Denna eldsjäl brann (brinner?) för att få visa sitt rätta jag och på något sätt lyckades han att visa mig en del av sig själv, som många andra missat att se. Med många menar jag miljontals. Denna man har lärt mig mycket av det jag idag kan och vet, det är jag evigt tacksam för. Denna man har fått mig att känna mig både älskad och illa till mods. Inte lika tacksam. En vinterdag 2010 satt vi två på ett cafe och växlade tankar om livet och ideer om framtiden. Vi hade trevligt och även denna dag lärde han mig någonting. "Du ska sortera bort människor som ger dig negativ energi ur ditt liv". Jag kommer alltid ha just den meningen fastpräntad i mitt huvud, för det är det uttalandet som gör att jag säger hejdå och good bye idag. Alla människor som har gett stora intryck och berört mig är inte människor som bara ger positiv energi. Många människor som berör har förmågan att förminska sitt eget hjärta, och det märks även utåt, om man tar sig tid att titta efter. Det kan kännas sorligt men det är också helt sant. Det hjärta som brinner det brinner och blixtrar och slår, men hos honom blixtrar bara min besvikelse right now. Jag är besviken över att såpass kloka människor kan vara så pass okänsliga men det finns säkerligen en koppling mellan otrolig vetskap och okänslighet. Mitt liv är kanske stökigt, men jag börjar rensa upp. Rensa ur. Rensa bort. En människa som ger mindre positiv än negativ energi ryker nu med basta. Sorligt men sant. Jag känner att ett adjö kräver ett otroligt mod. Tack och lov att jag är en tuffing.
Kommentarer
Postat av: Gry
Haha vadå!? Blev ju frisk. Bröt mot din regel och bytte sida på sängen. HAHA och vad händer när man inte lyder Lina!!?? Jo man får bihålsinflammation. HAHA. Men den försvann igår. hihi. SKypedejt snart kanske?
Postat av: Lina
MEN GRY, DIN JÄKEL - BRYT INTE MINA REGLER! DU SER HUR DET GÅR OM DU INTE LYSSNAR PÅ MIG. ENJOY DIN BIHÅLSINFLAMMATION, SÅ ATT SÄGA! Skitunge. Tar du hand om mina/våra skruttar väl? Har du låst ut er något mer? Kan Autumn stava sitt namn än? JAG SAKNAR DEM! FYYYYYY! Skypedate snart! Längtar! Vi ska bara tajma med NYtime och svensk tid! Puss
Postat av: sandra
LINA! Du är stark, det är inte många som kan rensa bort en sådan person. Jag admire u alot damen, för att du är den du är
Trackback