Jag satt nyss och läste en kär(?) väns gamla blogginlägg, och fick lov att låna rubriken - för ärligt, ibland är jag en idiot. Precis en sån där lagom idiot som gör lagom idiotiska saker. Som igår. Jag var en hemlig vän, i hemlighet. Jag trodde att denna sommar skulle bli precis som förra sommaren och sommaren innan det, innan igår. Jag kanska har fel. Jag hoppas jag har fel som fan. Dagen är som sagt en hemlighet men ändå kanske den bästa dagen på länge. Jag vet inte varför det känns så bra, fastän det är ett stort jävla svek alltihopa, men Orup frågade igår varför jag vad så glad, vad jag log åt, hela tiden. Jag funderade. Jag vet inte, inte säkert, men jag kan ana. Jag anar att det var för goda minnens skull. Och ett fint sällskap under dagen.

Idag vad jag och lunchade med Isabelle på cafe kompis, det var mysigt som vanligt, för hon är en mysig tjej. Vi pratade Usa-planer och tittade på showskolans uppvisning. Hur det än börjar så slutar det alltid på Waynes coffée. Dennis kom också dit. Jag älskar smoothie, i really do. Jag kollade på bokhandeln också, frågade efter en barnbok på engelska, och kassörskan frågade om jag ville ha en bilderbok. En bilderbok? En bilderbok på engelska? Hm, hon var inte den smartaste jag träffat.

Lite senare hände en annan komisk sak - en tjej ropade efter mig "jag har strular med din lillebror". Jag visste inte riktigt om hon pratade med mig, men jag var den enda i sällskapet som hade en lillebror så jag chansade. "Oj, va bra, roligt för dig, haha" klämde jag ur mig. Sen skrattade tjejerna. Hon som tydligen hade strulat med min bror var ganska söt. Eller väldigt.

För ett tag sen kom mamma hem från Barcelona, jag älskar att ha henne hemma igen. Jag har ingen aning om hur jag ska klara 13 månader uten henne. Fy. Mina bröder går runt i huset nu med varsin barcelonatröja på sig. Jag hör spanska kampsånger överallt, barceloooooona, barceeeeeeloooona, bar-ce-lona! Barcelona! På mammas solbränna ser man att semestern har varit fantastisk. Leendet avslöjar faktiskt också en del. Nu ska jag gå och ge henne en puss och försöka övertala henne om att köpa en weekend till New york så jag slipper sakna henne så mycket.

Nyss kom Rasmus och knackade mig på axeln. Han ville bara ge mig en försenad tjugoårspresent. Jag fick en Naomi Campbellparfym. Med prislapp. Det märks att han har fått en riktigt jävla lyxjobb, haha. Och att han gillar att shoppa i huvudstaden i solsken. Tack tack älskade du, nu luktar jag som himmeriket och som Cat deluxe with kisses. Nu ska jag ut och charma grabbarna med min fantastiska lukt. Tack igen. Puss på dig min älskade! <3