4 juli började inte som jag hade förväntat mig

och jag känner på mig att dagen inte kommer gå mot det bättre framåt kvällen heller. Först slog blixten ner i tryckeriet på tidningen inatt, och det blev försenat som fan. Jag fick jobba över. Jag har namnsdag men den enda som vet om det är Caroline, för jag vågar inte säga mitt skitfula mellannamn till någon, varav en enda har grattat mig. Jag är hungrig som fan för frukosten hann jag inte med innan mitt andra jobb började. Nationaldagen i Usa firas för fullt med skratt och fest, men här i Sverige störtregnar det. Nu är jag på jobbet, har inte sovit på jättelänge och det har ringt ungefär 30.000 människor från dalarna och klagat på mig och Orup.  Härligt. Jag hatar mitt jobb men jag älskar min lön. Och jag älskar Orup. Puss.  

Ibland är en lögn det finaste man har

fredagskväll i spöregn, och jag raderade gamla kärleksförklaringar i form av sms, som mest verkade vara poesi och tomma ord. Egentligen helt utan mening. Mest dravvel, påhitt, lögn. Visst fan lät det fint och visst fan fick du mig på fall med dina vackra ord. Jag trodde på dig en gång, föll, men faller längre nu än då. Det är annorlunda nu, så jag raderade. Vill inte minnas det som fanns men inte finns. Tack och hej.

Nedräkning.
27 dagar


Fredagens samtal mellan mamma och lillebror;

Mamma - Idag är det den tredje, om exakt en månad åker Lina..
Rasmus - Justja, vi måste komma ihåg att väga henne innan!
Mamma -  Varför ska vi väga henne för? hm..
Rasmus - Ja men så vi vet hur mycket mer storasyster som kommer hem, än som vi skickade dit.   (hihi, jag är inte charmad precis!)


Don't be sad when the sun goes down,                         we still have the summer after all!

Hey there summerboy
Hurry up before I change my mind

Biggest news:


Min biljett till Newark och staden som aldrig sover är bokad!
Snart dimper den ner i mitt brevinkast som värsta dåndimpen och då kommer jag vara lycklig. Jag har iallafall en e-biljett än så länge, men det känns fortfarande inte verkligt. Just nu sitter jag och klurar som tusan på om 12 PM är lunch eller midnatt. Det hade varit klokt att skriva i svensk tid så länge vi är i sverige, tycker jag. Mitt flyg tar 12 timmar med en mellanlandning i tyskland, men när jag landar har jag enligt ny tid flugit 18 timmar, haha! Pretty awesome!

Tålamod en onsdagskväll

Idag efter jobbet var jag, Orup, Tiffany och Rickard på picnic i främby, på udden. Jag och Orup fixade picnicen bra, för vi är erfarna picnicare. Tiffany hade ingenting alls med sig så vi fick lov att fixa picnic till henne på ica, och gissa vad - hon köpte jordgubbar. Endast. Hon har ingen aning om hur man har picnic. Inte våran vär Rille heller, för han hade en läsk och två munkar. Noll koll säger jag bara. Hur som helst så låg vi och plaskade i vattnet i över en timme, utan att gå upp en enda sekund förutom då vi hoppade bomben. Vattnet var varmare än det nånsin varit i Runn, om ni frågar mig. En stund satt vi på flytbryggan, alla utom Orup vill säga, (för hom simmar runt som en fisk i vattnet mest hela tiden och ser nästan ut som en krabba så som hon sprattlar för att inte nudda botten) och vi tjejer som redan hade klivit upp när vi krabkände oss som russin puttade i pojekn vår, och nog blev han förvånad allt. Då säger vår egen lilla krabba det roligaste denna dag, samtidigt som hon ser ut som ett jättestort sprattlande frågetecken, "Men hörrni, vart ska haaan?" (Uttala helst med dalmål, och dra ut på han - för det är så vi säger det) Haha, hon måste vara galen som inte fattade att man måste simma för att inte sjunka, om man bli iputtad. Puss på henne. 

Jag och några pojkar och flickor som jag har närmast hjärtat tog oss sedan en sväng ner till slusscafeet igår när det började skymma, då jag märkte att slusscafeét inte heter slusscafeét utan cafe slussvaktaren. Jag är lite besviken över att ha haft så fel, för jag gillade slusscafeét, men i och för sig så antar jag att fiket är detsamma även som cafe slussvaktaren så jag gillar nog det också. Hoppas jag. Vi tog oss en tur på äventyrsgolfen efter att vi ätit glass i sommarnattens värme - Orups tålamod är inte gångbart på en bana med 18 hål, om vi säger så. Hon var grym ända tills hål 9, sen spårade hon ur och började ramla ner i vattengravarna runt banorna och tog sämsta poäng resterande spel. Jag tror inte att det var med flit, men det var roligt som tusan. Hela dagen var rolig, faktiskt. Det var till och med roligt att se när Tiffany stod och solade naken på min fönsterbräda på 3 våningen. EFter ett tag kom hon på att det var väldigt högt upp, och påstod genast att "om du ramlar ner här och landar på betongen där så kommer du bryta alla ben". Hon funderade ett tag och sa sen "men om du i bästa fall landar i buskarna så kanske du bara bryter några". Hon borde kanske ha tänkt på att hon nog är den enda som solar på fönsterbrädan, för det första. Jag kommer aldriog ramla. (men ramlar du så ramlar vi åt samma håll, min vän)


Min alldeles egna moder Theresa på cykeltur i solsken

Igår höll Orup på att bli överkörd av en företagsbil med välkänt tryck på, på ett övergångsställe dessutom. Snyggingen med företagsbilen svängde in precis brevid henne på tvärgatan, och hon i sin tur svängde in en grävskopa. Till sist ramlade hon på en trottoarkant. Jag tror jag fick med det hela beskrivna händelseförloppet. Nej jag glömde en detalj - hon hade badat på främby udde precis, hade fula klädet och var smått irriterad över att ha tagit fel på körskoletiden ännu en gång -  så att säga, hon var inte vacker. Att bedöma på klagosången jag hör ute i hallen var detta i stort sett det värsta hon kunde råka ut för, right now. Hela händelsen var baserad på gammal kärlek, heta pojkar och alltid den där förbannade (ständiga) sängkammarblicken. Som nämnt ovan, Orup är precis som moder Theresa - en idiot som faller för livets sköna ting. Puss.

Kvällen spenderade jag med på Slusscafeét vid slussen: gott sällskap (faktiskt två bland de bästa tjejerna jag vet), massvis med skratt, en del flörtande, sommarkänslor, glass och slussens brusande vatten. Tacochips, guacamole och husets vin, för en del. Det var ännu "en kväll som man aldrig vill ska ta slut" som Mandy säger och jag måste hålla med. Tiffany blev lite sensimental när vi pratade om att mina sista svenska sommarnätter är pretty close nu. Idag när jag fick ett mejl från The Koestler family började jag fatta allvaret. Det är mindre än en månad tills jag lever som storstadstjej, New York bo, tillfällig amerikan, fri som en fågel. Livet på en pinne, hej.

Det är så synd att du är så söt

Det är det, för det är så svårt. Men jag tror det skulle kunna bli en chansning av mycket bra slag om jag går med på mandys ideer. Jag ska satsa allt och följa alla regler jag fick igår. Om jag inte har lyckats tills på söndag går hela min nästa lön till välgörenhet. Men flera konsekvenser som jag inte orkar nämna. Detta är på allvar, utan undantag. Jag tror faktiskt att det går åt helvete, käpprätt i backen. Men jag ska chansa, för sån är jag. Jag har ingenting att förlora. Inte ens lite.

Lillebror på 13 år, jag och Andreas tog oss en sväng med cabben igår kväll, myste med glass och stekte i solen. Sen skulle vi köpa summerhits 09, men den fanns nästan ingenstans. Damen i kassan skyllde på olaglig nedladdning. Andreas utbrast "Att man försöker vara laglig men ändå bara får skit för det". Gustaf skrattar till och säger lite spontant "Laglig? Jo tjena, vi körde nyss 120 på en 50väg!" Haha, gapskratt.

Fem minuter senare klivet vi ut på gatan och Gustaf tittar på bilen ganska noggrant, sen säger han "Är den hans bil?" Jag svarar lite förundrad "ja?". Gustaf skiner upp och frågar "Är det din kille?" Haha, ännu värre skrattattack. Puss.

Jag hatar bajamajor, så om nån har sett min vita stjärt i nån buske- ursäkta.

Mycket har hänt sen min hemstad blev överbefolkad, sen peace and love körde igång med fullt ös och sen jag har haft fullt upp och inte hunnit skriva så mycket som en rad. Jag ska åtgärda detta: Michael Jackson dog, 50 år och ännu färre kilo på kroppen. Jag tror han mår bättre nu när han ligger med näsan uppåt, om jag ska vara ärlig. I början av veckan blev min Orup förnedrad enligt henne själv, när en liten flicka skrek "Titta, Mamma! Det är Aladin-Jasmine!" Jag tycker annars det var ganska gulligt, för hon är ju lik Aladins Jasmine. Igår fick Isabelle visum till staterna - hejdå Sverige, hej Californien, och min största första kärlek har stadgat sig och börjat om på nytt, med en ny framtid. Nu är vi ovänner och jag vet inte ens varför. Egentligen är jag väldigt glad att han mår bra. Hur som helst, jag, jag har en ständig (ganska mysig) känsla - mest hela tiden - i magen. Jag vet inte vad det är men det känns spännande. Bra. Mysigt. Antingen är det sommaren som gör mig galen, eller så är det verkligt. Jag orkar inte ens fundera på det eftersom livet leker, och jag leker med det.

Igår märkte jag att Mandy har en stark förkärlek till Timbuktu, för tydligen kan hon varje låt av denna man? Vi passade på att stå längst fram och bekanta oss med riktiga fan som tände rökelser för att minska svettlukten. Vissa är verkligen rutinerade fetivalbesökare, själv är jag ganska loj men njuter ändå. Vi såg en snygging som vare exakt lik en kille vi träffade i Israel. Caroline avgudar honom. Jag tyckte att det var mer lägligt att flörta nu än på förintelsemuseet i Jerusalem men Caroline lät honom försvinna in i folkmassorna, för faktiskt, han i Israel var snyggare. Det var nog inte samma kille ändå.

Tio minuter efter att Mandys tänkbara drömkille försvann drog vi ännu ett av våra berömda skämt, med okänd man. Vi stod i världslång kö till bankomat och hade tråkigt osm fan. En kille frågade oss om vi hade cigg. Vi svarade nej men sen böjde sig min vän fram mot honom och viskade "men vi har nått annat, hur mycket är du beredd att betala?" Han frågade högt och tydligt om det var hasch, vi bad honom prata lite tystare och bara stå still i kön, så vi kunde prata efteråt. Fem gram, hittade Mandy på, killen blev nöjd så vi hade lyckats. Han kollade om han hade tillräckligt med pengar på kontot, sen skulle vi mötas bakom pelaren 5 meter bort, om han hade fått sin vilja igenom. Jag och Caroline löpte därifrån när vi kom på att vi faktiskt inte hade några droger att sälja. Hm, jag älskar festival.

Jag har ätit kebab 4 gånger och kebabpizza 2 gånger under dessa tre föregående dagar. Det är nyttigare än hamburgare tröstade min jobbarkompis mig med, men dekänns ändå lite dumt. Fast om jag tänker efter så är jag faktiskt sugen på en kebab nu också. Hårdträning väntar. Och sista dagen på festivalen väntar.  Jag kan knappt vänta, jag längtar som fan fan fan. Ikväll ska bli en faktastisk kväll med fantastiskt sällskap. Om vi hittar dem vi söker, vill säga. I vimlet är inte inte jättelätt. Men jag hoppas att efter tre dagars letande hitta en trygg famn, för att beskriva detta. Puss.

Fred och kärlek, överallt.

Peace and love är äntligen här, festivalpasset sitter där det ska (dock på fel handled), och humöret är på topp. Det började redan med förfest och Orup i tisdags, igår var det Laleh med mina favorittjejer. Ikväll börjar det på riktigt- sol, kungen av universum, isabelle, skratt - och jag tror det blir en bra kväll. Om ni letar men inte hittar mig ikväll kan jag lova er att ni kan hitta mig trots allt, jag sitter bänkad vid Lars Winnerbäck. Puss på han, mina favoriter och en riktigt varm sommardag. Och sommarnatt. Jag älskar sommarnätter.

Det var en häftig känsla att se alla 20åriga killar forma hjärtan i luften med sina händer igår. Jag gillar det.


Jag ska ge er en sanning:

Han får mig att le som ingen annan.

Fotbollsmatch

Jag känner att fotboll börjar bli en större och större del av mitt liv, nu såhär in på sommaren. Det är mysigt.  Igår spelade mina härliga grabbs match mot nått annat lag som tydligen var sämre än dom, för en seger blev det. Jag fick en boll i ansiktet, och hoppades för allt i världen att ingen såg. Varenda kotte runt planen såg. Killen som sköt var vänstermittfält och sprang förbi på plan ett tag efter och ropade förlåt.  Kvällen var av högsta klass, solen sken, sällskapet var av bästa slag och Peace and love är i stan. Det var en sån där kväll man aldrig vill ska ta slut.  (Och ja, jag älskar ditt leende, så är det bara. Sånt charmar mig. Jag faller pladask. Min extrema kräsenhet gör dessutom att jag blir förvånad över mig själv. Men jag gillar det).

Inatt hade jag och Larsa en häftig diskussion i häftigt tempo på jobbet. Någon, vid namn okänd, hade stulit alla plastband som vi skulle fylla på i nån tryckerimaskin i tryckeriet. Larsa blev lite smått grinig, som han blir när nån stor saker från han, och vi började diskutera straff för just att sno plastband från företaget. Och hej, det var inte lite band, vi snackat ton.
L1- Kan man få straff för att ta band? Du har ju läst juridik ett bra tag?
L2 - Jag vet inte riktigt, nått finns det säkert. Hm..
L1 - Jag skulle vilja straffa med böter eller hårdrock.
L2 - Va? Hårdrock?
L1 - Tvinga dem lyssna och lyssna och lyssna.
L2 - Hm?
L1 - En halvtimme - timme. Det skulle vara straff nog!
L2 - Jo, ah, hm, okej (lite förbryllad)
L1 - Ja, verkligen. Vad lysnar du på för musik, Lina? Inte hådrrock va?
Jag har insett att Larsa inte gillar hårdrock och funderar på att spela lite rock för han inatt (även om jag själv måste genomlida den tiden då) bara för att se reaktionen. Kan bli roligt. Eller så får jag sparken. Puss.

Söndagskvällar är min passion.

Igår hade jag en mycket trevlig och efterlängtad kväll med min älskade Orup. Vi bröt oss in och satt på mitt nya favoritställe, uppe i hopptornet med utsikt över falun stad, och myste hela eftermiddagen och kvällen. Pratade minnen och upptäckte nya områden och hemligheter. Jag älskar denna brud. Det gör jag verkligen. Idag ska jag träffa henne igen, kl 7 på fotbollsmatchen, och jag längtar. Men om jag ska vara ärlig så längtar jag inte bara efter att träffa henne. Actually.

Nyss köpte jag en vacker (för den är inte bara fin utan vacker!) blus. Inte en tröja, utan en blus. Absolut en gammaldags ord, absolut inte en gammaldags stil på denna nyinköpta pärla. I love it. Idag har jag sommarkänslor, och snart kommer Rille min vän coh hämtar upp mig. Spännande kväll väntar. Puss.

Jag saknar Emma. Emma, min bästa lilla tjej. Hon är fantastisk. Igår ringde hon mig, och dessa minuter, innan mobilen dog, förgyllde min kväll ytterligare. Jag sakar henne, som jag nämnde ovan. Men snart kommer hon till Dalarna på besök. Hade jag inte jobbat varje dag hade jag nog tagit mig en tur ner till havet, och kusten, men det här jävla jobbet sätter stopp för alla mina illusioner. Nästan. Hur som helst, om du - Lotta - läser dethär: Snälla snälla snälla ta med dig Emma till New York i höst, så jag slipper längta ihjäl mig där borta. Vinter om det passar bättre. Efter det är jag nog redan död. Av saknad. Fan. Puss.

Jag är inte kär i Shan Atci längre.

Han är en väldtäcktsman, fick jag reda på nyss. En vän hade sagt till en vän som sa till sin vän som är jag. Jag får vara glad över att han var känd och inte intresserad. Godnatt.

Jag är kär i Shan Atci.

Det är jag. Hade han inte varit känd så hade vi säkert blivit ett radarpar, det tvivlar jag inte en sekund på. Kollade på stockholm live och nu är jag fast för honom. Alla andra grabbar, ja, släng er i väggen. Förutom min vän Rambo Akdogan, för han är väldigt lik. Förutom att han inte är känd, hihi. Men det går nog att ordna, han är ju grym på pizza, har jag hört. Nu ska jag gå och grina floder, för min mobil är spårlöst försvunnen sen i förmiddags. Jag misstänkte först min bråkiga lillebror, men vid det här laget hade han förhoppningsvis erkänt. Nu börjar jag tro att den är tappad i Nickarvet, vilket skulle vara förjävligt irriterande. Jag hoppas isåfall att det inte regnar inatt. Och till saken - försök inte ringa mig, jag kommer tydligen inte kunna svara. Men jag är tillbaka i storstaden imorgon, så oroa er inte för mig. Puss.

Sommarkänslor;

http://www.youtube.com/watch?v=bMoQm_TZ2DE
("inbäddning avaktiverad på begäran" -  jävla fjant.
Men titta själva, det är värt. Minnen svämmar över).

Lördag på landet

Jag, Rasmus och fröken Rudner tog oss en sväng ut till det jag kan kalla mitt andra hem. Liljebacken. Här växte jag upp, här tillbringade jag mina somrar, här har jag mina minnen. Och min farfar. Men jag saknar dig farmor. Du var den finaste jag visste. Vet. Idag plockade jag bara en bukett blommor (gräslök?) till dig, älskade ängel, men en dag så kommer jag upp dit och hälsar på också.  Men inte än. Jag måste leva mitt liv, så som du gjorde, först. Få mina egna barnbarn och älska dem lika högt som du älskade oss.



Skål och glad fucking jävla regniga midsommar, önskar Rasmus.

Snart ska jag plocka 7 blommor i regnet. Jag ska försöka lura ut Maria också. Även fast det regnar måste man skina som en sol har Orup lärt mig. Jag ska drömma om min framtid, framför allt om min framtida man. Är han rätt lik Orup i det mesta han gör så kan det bara inte slå fel. Jag hoppas jag att han skyndar sig också. In i mitt liv. Puss.

Uppdate:

Blommorna är hämtade och ligger i säkert förvar under min kudde. Dagen har varit till belåtenhet, men ändå önskar jag att jag hade varit nån annan stans nu. Med nån annan. Jag tror jag vet vem jag drömmer om inatt. Jag tror faktiskt att det inte bara är sovande drömmar heller. Konstigt nog, för det här hade jag inte kunnat gissat, inte ens för några veckor sen. Bellabu, vi behöver pratas vid. Det här är galet. Ring mig när du vaknar. Puss och godnatt.

Maria är klockren.

Nyss kom bruden på en fantastisk ide bortifrån soffan när hon pratade med Samuel och läste skvallertidning, som hon ville berätta för mig. Stackars flicka att hon inte vet om att jag just nu skriver blogg. Hon fick äran att vara med i dagens inlägg för hennes fina replik och fantasi. Det hon sa var iallafall att: om man har hängtuttar, varför opererar man sig egentligen? Det är ju bara att vika ihop dem och lägga in dom i en C-kupa ändå. Hon tyckte hon var smart, och jo, det låter ganska klokt, om man är fattig eller vägrar operation för skönhets skull. Puss på henne :)

Vi reser utan mål, så nu reser jag mig bort från dig.

Jag är ledsen, men det är sant. Du känner ingenting, fast det är du som skriver om vad kärlek är.  Säg ingenting till mig, jag ser allting ändå. (det till och med hörs på stegen när du går).

Igår fick jag ett brev på posten. "Till dig som är nyvuxen". Det känns bra, som att jag är nånstans mitt emellan liten och stor. Nyvuxen känns både bättre än barn och helvuxen. Jag tjuvlyssnade på en kille i min ålder på bussen idag. "Vill jag bli vuxen? Nej. Måste jag bli vuxen? Ja". Hm, tankeställare. Barntiden är slut och nu har jag lite kvalitetstid innan jag blir helt vuxen. Lovely, om man tänker efter.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0